AJAX DAGBOK – RÄDDNINGSHUNDSTRÄNING
 
 
  02 09 07 Räddningsskolan Revinge
02 09 21 Hörby brandstation
02 09 28 Entek, Rudan
02 10 12 Räddningsskolan Revinge
02 10 24 Halmlagret Asmundtorp
02 10 31 Entek, Rudan
02 11 14 Tekniska verken, Ängelholm
02 11 17 Klåveröd
02 11 23 Perstorps AB
02 11 30 Räddningsskolan Revinge, Helgövning
03 01 04 Brandorama, Helsingborg
03 01 19 Rivningshus, Landskrona
03 01 26 Löddeköping
03 02 02 Klåveröd
03 02 08 Räddningskolan Revinge + Perstorps AB, Helgövning
03 02 23 Hörby brandstation
03 03 02 Räddningskolan Revinge, Inträdesprov!
03 03 09 Consilium
03 03 16 Klåveröd
03 03 23 Solanum, Kävlinge
03 04 06 Löddeköping
03 04 13 Räddningsskolan, Revinge
03 04 25-27 High Caparall, helgövning
03 05 04 Vedema, Tyringe
03 05 11 Höganäsbolaget, Bjuv
03 05 18 Räddningsskolan Revinge
03 05 29 Malmö
03 08 30 Sommarstugetomt, Stavershult
03 08 31 Hos Ericsons, Stavershult
03 08 24 Entek kontor, Helsingborg
03 09 04 Listorp, Ödåkra.
03 09 06 Brandorama, Helsingborg.
   
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 09 07 Räddningsskolan Revinge

Inofficiellt inträdesprov. Nervöst. Hittade fram efter en skaplig vägbeskrivning. Presentation, prat och info om hur provet skulle gå till. Gick med och tittade på de andra hundarna, alla uppförde sig väl och klarade det mesta utan problem.
Ajax startade sist i första gruppen och han var lite slö efter att ha legat i bilen och slumrat. Först skulle han gå runt ”flocken”, en grupp människor, och nosa av dem. Han brydde sig inte speciellt vilket förvånade mig, trodde han skulle hoppa runt och pussa alla hon kom åt.
Nästa övning var att Cicci skulle hälsa på mig, sen på Ajax och ta med honom bort en bit. Han följde villigt med och satte sig när han blev tillsagd. Till hans fördel måste man ju säga att han är vansinnigt söt även på håll. Några problem för Cicci att känna igenom honom var det inte alls.
Vingliga pallar gick han över, jag peppade honom ( troligtvis mer än nödvändigt) och han tog sig fram utan trubbel. Att lyfta ner honom från pallarna var ”lätt”, hm, han är ju ganska van att jag kånkar runt på honom.
Cementblandaren, som stod för oljudet, var jag mest orolig för men Ajax kollade bara in var ljudet kom ifrån och gick förbi. Elden var inte heller något problem.
Han gick däremot inte in i den mörka tunneln själv. Jag fick följa med in och sen gick han fram till Cicci och blev ruskigt glad när han ”hittade” henne.
Lek med repet tillsammans med Cicci gick bra. Han kom igång kvickt och avbröt när hon bad honom göra det. När de avslutat leken gick Cicci och gömde sig och Ajax fick leta upp henne vilket han gjorde med glädje. Han fegade dock lite till en början men fick sen vittring och blev lycklig när han fann henne.
Att ligga bunden utan att se mig gick också bra. Har för mig att han lade sig ner och var tyst nästan hela tiden. Skotten brydde han sig inte om alls, varken under lek eller passivitet.
Promenerade förbi de andra hundarna gick bra. Han kollade in dem men följde med mig när jag bad honom. Gallertrappan var dagens kanske inte läskigaste grej utan mer konstigaste grej för Ajax som aldrig sett en gallertrappa tidigare i sitt liv. Med tvekan och under min glada tillrop tog han sig upp tre trappsteg, där bröt jag och lyfte ner honom. Jag var nöjd med att han vågade sig på att klättra upp några steg i trappan.
Jag var verkligen jättestolt över min lilla hund som faktiskt bara är 6 månader gammal och inte har så stor erfarenhet av livet än. Tycker att han skötte sig jättebra på alla sätt och vis. Ska, med stor försiktighet, träna på mörker och på gallertrappor.

 

Tillbaka
 
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


02 09 21 Hörby brandstation

Kom sent, trodde inte att det skulle vara så långt! Annelie och Mowitz var med vilket var skälet till att vi bara var med under förmiddagens övningar.

Vi var med i ”barngruppen” och första övningen var att gå in i en mörk container. Plötsligt var mörkret inget problem alls. Ajax gick nyfiket runt, hoppade upp på bänkar och snosade runt med stor nyfikenhet. Det fanns en gansk brant ”steg-trappa” med få trappsteg och Ajax gick upp när jag gick efter och stöttade. Nästa övning var att gå in i flera små mörka rum och skrymslen. Ajax gick snabbt in, kollade igenom rummen och gick ut igen. Han tyckte inte att det var så spännande eftersom rummen var tomma. Att gå upp och nedför rasmassor var definitivt mycket lättare för Ajax än för mig! Han tar sig fram hur lätt som helst och är totalt orädd. Taket stod vi på, gick runt lite och gick över en plåt – no problems!
Ajax är, visade det sig, idealisk att bära på axlarna. Han tyckte det var helt ok vilket jag också tyckte. Det kändes som att ha en varm vetekudde på axlarna = skönt.
Den gamla uttjänta bussen kollade vi av snabbt, hoppade upp på sätena och gick över det övertäckta hålet i golvet. Ajax tyckte det var helt okej.
Sen klättrade vi på högen av gamla möbler vilket gick bra trots att de var både ostadiga och hala. Var sen in en vända i en annan container och klättrade på vingliga träpallar. Inga problem alls.

Häftigt att Ajax var så obekymrad över mörkret. Höjder och ostadiga underlag gick jättebra. Vilken kille!

Måste träna på att vara tyst (inte min starka sida) och låta Ajax jobba lite mer självständigt. Det gäller att berömma/peppa när det behövs så att det blir effekt. Vara tyst, träna, träna, träna, tyst.......
Tror att det behövs mycket träning inom detta område för min del!

 

Tillbaka
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 09 28 Entek, Rudan

Hann precis! Kördet bara lite, väldigt lite, vilse.

Klättrade över cementrör, träpallar, järngrejer, kröp igenom cementrör och över bänkar, gick på plastslangar som inte låg still m.m. Ajax är helt oberörd, han tar sig fram hur lätt som helst och tycker bara att det är jättekul. Idag var jag nästan helt tyst (vilket krävde enorm koncentration från min sida!) och lät honom kliva på lite mer för egen maskin.
På eftermiddagen skulle vi hitta gömda figuranter och vi var inte på topp kan jag säga. Ajax var jättetrött och inte helt närvarande och jag hade problem med att se när han hade vittring av figuranten. Han var dessutom inte intresserad av att leka med figgen. Åt godiset som bjöds men sen var det nog. När figuranten låg på taket till en conteiner yrade Ajax mest runt och fattade ingenting. Efter många om och men hittades figgen, han fick godis och tappade sen helt intresset. Fick leka en stund med figuranten som sen gömde sig i en barack, han sprang runt och letade upp figgen, lekte lite men tröttnade fort.

Jag tyckte att jag skötte mig bättre idag. Berömde när det skulle berömmas, var tyst och lät Ajax jobba lite mer själv – visade att jag litade och trodde på honom. Hoppas jag lär mig läsa honom bättre men det blir nog lite lättare när han inte är så trött. Han orkar inte riktigt att vara på topp en hel dag. Trots detta är han så ruskigt duktig och jag är stolt som en tupp över honom! (hm, om de nu är mer stolta än något annat djur!)
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 10 12 Räddningsskolan Revinge

Plätt lätt att hitta fastän jag körde en ny väg. Kom lite vilse på hemvägen men det berodde på att jag lyssnade så intensivt på min CD-bok att jag glömde läsa skyltarna.

Idag var det officiellt inträdesprov för en del av gruppen. Alla klarade provet!
Ajax, som är för ung för att göra inträdesprovet, fick prova på gallertrappan igen. Denna gång nästan sprang han uppför vilket antagligen var ett annat sätt att komma ifrån något som var lite läskigt. Nerför gick det lugnt och sansat. Tog en tur till i trappan och då fick han stanna ett par gånger – inga problem alls. Han är ju inte så stor så han vill gärna skutta uppför trappstegen och då måste han ju ha lite fart.
Tog även en vända i den mörka tunneln som varit läskig förra gången. Nu gick han raskt in i mörkret utan att tvecka. Figuranten hittades och lyckan var på topp.

Stor lycka inombords att min lilla hund var så duktig idag. Inga tveksamheter alls. Han växer och mognar så att det knakar.

Nu ska vi träna på gallertrappor så att Ajax hittar en lämplig teknik att ta sig upp med utan att det går för fort.

 

Tillbaka
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 10 24 Halmlagret, Asmundtorp

Många tack till Rose-Marie för suverän vägbeskrivning och guidning per mobiltelefon.

Våra första hittaövningar i mörker, spännande. Ajax hittade första figuranten utan problem. Han brydde sig inte det minsta om mörkret och de gungiga halmbalarna han var tvungen att ta sig över. När vi skulle finna den andra figuranten blev vi störda av en grupp pratande kurskamrater som var väldigt intressanta. Figuranten hittades dock. Eva gick med oss, mest för att hjälpa mig som inte var med förra gången. Det var inte helt lätt att se när ”vittringen satt klistrad i nosen”.
Vi bytte plats och parkerade två nya figuranter, en bakom stora buskar och den andra på ett fält bakom ett träd. Den här gången gick Cicci med oss och hon såg minsann att Ajax markerade flera gånger. Själv såg jag det inte alls. Ajax begrep tydligen att jag var lite ”off” så han ställde sig och var väldigt tydlig. Hm, nu hajade även jag och släppte honom. Naturligtvis hittade han figuranten direkt. Sista figuranten var problemfri, Ajax ställde sig nämligen på bakbenen och då kunde ju inte ens jag missa signalen. Med höga skutt tog han sig över fältet och kastade sig i famnen på figuranten.

Personligen och absolut objektivt tycker jag att Ajax är otroligt duktig och väldigt klok. Han brydde sig inte om varken mörkret eller underlaget.

Måste träna mer på att läsa min hund.......
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 10 31 Entek, Rudan

Hittade fram utan problem! ;-)

Vi delades in i två grupper och skulle göra tre hittaövningar var. Hundarna parkerades vid staketet medan vi kollade av området och kom överens om var figuranten skulle placeras.
Jag lämnade mitt knutrep till figuranten och bad om lite gull och sen lek när Ajax kom fram. Ajax var helt kanon, fick vittring, tappade, voltade, hittade vittringen och stannade. Jag släppte honom och han stack direkt fram till figuranten. Glad blev han, ville hellre ha godis än leka med knutrepet.
Nästa figurant fick med sig en handske som Ajax älskar att leka med. Vi började, vittring, tappade, voltade, vittring igen och då satte sig Ajax ner och väntade på att bli släppt! Kan han vara tydligare!? Inte ens jag kunde missa denna markering! Monique (vår instruktör) sa att Ajax var helt suverän och jag svävade runt på ulliga, rosa moln resten av kvällen. Ajax hittade naturligtvis figuranten bums, blev glad, föredrog godis framför lek med handsken. Märkligt tyckte jag då han älskar ”handskleken”.
Även vid den sista figuranten satte han sig ner när han hade vittringen i nosen. Jag släppte och han rusade iväg men det blev tvärstopp när han hittade gocis som något tappat. Snabbt satte han i sig det innan han letade upp figuranten. Tveksam lek, han var föga intresserad så Cicci (vår andra instruktör) bad mig ta över leken. Borta var alla lekproblem, Ajax lekte av hjärtans lust. Hemligheten är att man måste ”egga” honom med en tokröst i falsett. Leker inte alla med sina hundar på detta sätt?!!

Guldmedalj utdelas härmed till min fantastiska hund som jobbar så bra! Den lilla jycken hjälper mig genom att sätta sig ner här han har vittringen i nosen! Otroligt. Han fick två köttbullar av Monique för att han varit så duktig.

Själv ska jag träna på att vara lite tydligare när jag instruerar figuranterna, om hur de ska leka med Ajax.

 

Tillbaka
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 11 14 Tekniska verken, Ängelholm

Hm, spännande bilkaravantur genom Ängelholm. Synd bara att det var så mörkt och regnigt.

Vi skulle göra tre hittaövningar var så vi började med att hitta två lämpliga legor.Ajax blev lite spänd och uppspelt nu när han vet vad han ska göra. Han visade tydligt när han fick vittring, jag släppte och han for iväg som ett skott upp på en sandhög. Kvickt insåg han att han måste ner från sandhögen och ut från ”cementspiltan” där sanden låg. Han for sedan in bland högarna med plattor där han fann figgen. Han ville ha godis men hade ingen lust alls att leka. Den andra figuranten gick plätt lätt att hitta. Ajax fick vittring, sen lyckades jag knöla till det lite när jag skulle ta av halsbandet så han tittade på mig istället för att fokusera sig på vittringen. Jag höll kvar honom tills han fick vittring igen, släppte och han fann figuranten. Godis = ja, lek = nej.
Den tredje figuranten låg på ett ganska klurigt ställe, vilket visade sig vara alldeles för svårt så den fick vi byta plats på. Ajax irrade runt, fick vittring, jag tog av honom halsbandet, han tappade vittringen men fick den i nosen igen. Precis i samma ögonblick som jag släppte honom ”nosade han helt om” och sprang glatt iväg till de andra som stod och tittade på. Kallade in, kopplade honom och gick vidare. Han fick vittring, jag släppte och han fann figgen.
Innan det tredje ”upphittandet” diskuterade vi lite om hur figuranten ska leka med hunden. Jag ville att man först ska försöka leka med Ajax efter att ha klappat om honom och sen bjuda honom på godis. Detta för att han ska stanna kvar hos figuranten och inte ge sig ut på andra äventyr. Hm, tyvärr lyckades inte detta men vi försökte i allafall.

Jag tycker fortfarande, helt objektivt förstås, att Ajax är otroligt duktig och lättlärd. Han märkte inte av varken regn eller mörker. Dessutom låg eller satt han snällt uppbunden och väntade på sin tur.

Själv måste jag träna på att ta med rätt halsband till hunden så att jag inte stör honom i onödan. Sen ska man kanske inte stå ute i regnet i flera timmar när man har feber! Men det är ju så svårt att låta bli när det är så roligt att träna.
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 11 17 Klåveröd

Ja, och så blev jag då så sjuk att jag inte kom upp ur sängen......
 
 

Tillbaka
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 11 23 Perstorps AB

Stor tydlig ättiksflaska = jag hittade fram!

Oj vad kul vi hade! Ajax bar för första gången sitt tjänstetecken vilket fungerade bra, han brydde sig faktiskt inte alls. Däremot gick han runt och såg allmänt mallig ut.

Vi arbetade gruppvis på tre stationer med öppna och dolda figuranter samt i mörker. På första stationen hade vi två figuranter. Nu skulle vi släppa hunden, försöka få den att söka där vi ville och så skulle då figuranten hittas. Första figuranten var inget problem, den andra var däremot lite knepigare att hitta. Ajax sprang förbi två gånger och tog en sväng innan han hittade figgen som satt bakom en träpall som vi rest på högkant.
På den andra stationen var två figuranter gömda – den ena vid en vägg bakom en massa bråte och den andra i en papptunnel. Nytt nu var att Ajax inte skulle behöva leka alls när han hittade figuranten. Istället skulle han få godis, kel och mysig samvaro. När jag släppte honom för att hitta första figgen som låg på höger sida i en korridor stack han till vänster och ”sniffade” av där först. Det var i detta skede jag bet mig i tungan och höll tyst så att han fick jobba själv. Sen travade han över på höger sida och fann figuranten.
Den andra figuranten hittade han jättefort och han kröp in i papptunneln, fick godis och mys. Blev kvar hos figuranten! Jag kunde lugnt gå fram och berömma honom.
Tredje stationen var i mörker. Ajax sprang rakt in i mörkret och hittade figgen. Han ville dock inte föja med ut i ljuset för någon hade tappat godis som han till varje pris måste finna. Den andra figuranten satt gömd i ett mörkt rum och var ganska klurig att hitta. Ajax sprang, utan tvekan, rakt in i rummet men kom ut igen. Sniffade frenetiskt kring dörren, gick in i rummet igen och kom ut till mig. Jag uppmande honom att söka vidare vilket jag inte skulle ha gjort för han fixerade sin blick på mig och fick hjärnsläpp. Jag fick gå med honom in i rummet men det tog tid innan han behagade vända sig om och hitta figuranten.

Ajax jobbade jättebra idag trots att jag ideligen klampade på och störde. Han tvekade aldrig att klättra över all bråte eller att leta i mörkret. Dessutom är han ju så gränslöst söt på håll när han sniffar runt iförd sitt vackra tjänstetecken!!

Återingen måste jag ihärdigt träna på att vara tyst och inte störa det stackars djuret som jobbar så bra. Nu fortsätter vi med gos och godis när han finner figuranten eftersom det fungerade jättebra.
Tyst, tyst, stötta inte störa!

Att alla bergsrum inte är kalla och fuktiga fick vi lära oss idag. Tre lager kläder var två lager för mycket! Avklädning, pust, varm och skön plats att träna på.
 
 

Tillbaka
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

02 11 30 – 02 12 01 Räddningsskolan Revinge

Hittade med tvekan fram. Fick ringa Nettan en gång för att få lite hjälp med orienteringen. Suck, jag får nog sluta lyssna på CD-böcker!

Installerade hundarna på hundhotellet. Ajax är en burvan hund så jag oroade mig inte för honom. Han fick en bur på ”andra våningen” vid ett fönster så att han kunde ha lite koll på omgivningen. Han trivdes bra i buren med sin Snoozze dyna och Anki (hans gosedjur). Skötte sig helt enkelt exemplariskt.

Dagens första övning – ta sig över stora, och då menar jag jättestora, cementrör. Att få över Ajax var det minsta problemet. Själv förstod jag plötsligt varför jag valt bort en voltigekarriär! Efter många försök, hjälpsamma kursare, många skratt och blåslagna knän kom jag över. Andra övningen var att krypa igenom kolmörka tunnlar och det var nu de flesta av oss saknade vår utrustning som låg kvar i våra bilar! Några ficklampor fanns att tillgå så vi fick lite ljus i mörkret. Vi kröp igenom två långa, mörka tunnlar med våra hundar som snällt traskade på. Sen skickade vi hundarna genom första tunneln för att därefter sända dem igenom bägge tunnlarna. Ajax tog sig igenom tunnlarna utan direkt tvekan, han kollade läget och sen traskade han på rakt igenom mörkret.

Eftermiddagen tillbringade min grupp i ”rökhuset” (har för mig att det hette något i den stilen i allafall.) Här var det knepiga, labyrintliknande gångar i mörker. Ajax hade lite trubbel att hitta mig, han var inte direkt påverkad av mörkret utan var nog mer försiktig när han skulle finna rätt väg. Han klurade ut rätt väg alla gånger även om det inte gick så fort. Fast det verkar ju smartare att ta sig fram sakta på okänd mark än att spränga fram som en furie.

Grupperna bytte plats och vi hamnade i ett stort plåthus. Vi började med en promenad uppför en lång gallertrappa, vidare på gallergolv och sedan nedför en ”plåtnedfart”. Allt detta skedde i mörker i ficklampors sken. Ajax gick lugnt uppför trappan, inga problem med varken mörker eller underlag. Han skötte sig jättebra på alla hittaövningarna i mörkret. Vi körde med godis och mys hos figuranten så han blev kvar och gillade läget. Efter dagens träning checkade hundarna in på hundhotellet medan vi förare fortsatte med tillitsövningar, vilket var himla kul, lärorikt och lite läskigt.

Teoriprov och orientering stod på schemat för kvällen. Min grupp började med ”orienteringen” som visade sig vara en katastrofövning där jag skulle vara gruppledare. Scenariot var häftigt med mörker (det var ganska sent på kvällen), eld, buller och en otroligt sur insatsledare och fem försvunna i en jordbävning. Hm, vi har mycket kvar att lära förstod vi men hundarna letade upp tre skadade som vi räddade med blandat resultat. Vår radioteknik var urusel men själva arbetsfördelningen och genomförandet av ”söken” tycker jag vi skötte bra. Ruskigt kul övning – ser fram emot fler.

Teoriprov – svårt att varva ner efter katastrofövningen men provet gick bra trots att jag inte kunde karttecknen. Föreslog att en av bilderna föreställde en spermie vilket verkade helt logiskt till en början men ganska snart insåg jag att det kan vara svårt att orientera sig efter sådan små ting.

Sov gott men vaknade mycket tidigt av skenande elefanter i korridoren som inte hade ställt om sin mobiltelefon till sommartid! Ajax blev glad när jag kom ner till hundhotellet. Han hade sovit gott, var alldeles sovrufsig i ansiktet. Dagens första övning var ett litet test, främst av föraren, där man skulle hitta två figuranter på ett avgränsat område. Jag hade en plan – starta mot vinden och släppa Ajax från områdets ena kortsida. Han fick vittring av figgen som låg till vänster men han blev stoppad av en trasig ”husvägg”. När han ställde sig upp på bakbenen med frambenen uppe på muren fick han vittring av den högra figgen. Kvickt sprang han iväg och hittade figuranten. Vi gick tillbaka till startpunkten och så släppte jag Ajax igen. Denna gång sprang han runt ”husväggen” och fann figuranten. Bra jobbat av Ajax och av mig också för jag var tyst och lät honom jobba självständigt.

Därefter gjorde vi en hittaövning i ”undergången” där det stod flera bilar och det var ganska skumt ljus. Figuranten satt gömd i en bil med dörren öppen. Ajax fick jobba hårt, det var en klurig lega då vinden i tunneln mest virrade runt. Det tog ganska lång tid för Ajax att hitta figgen. Men han gav inte upp utan letade envist vidare fastän vittringen for runt som en osalig ande.
Efter denna tuffa uppgift bestämde jag att Ajax skulle få avsluta med en busenkel hittaövning. Diana satte sig 10 meter in i den mörka tunneln och jag skickade in Ajax. Snabbt och enkelt hittade han Diana. Glad, lycklig och stolt kom han ut med sin figurant.

En superrolig helg, vi längtar redan till nästa!

Ajax har verkligen skött sig exemplariskt! Varit lugn och trygg i sin bur på hundhotellet. Klarat ut alla uppgifter han ställts inför. Klivit omkring på galler och gått upp och ner i gallertrappor utan att tveka. Inte brytt sig om mörker och han har lyssnat på mig och mina direktiv. Kan för ögonblicket inte påminna mig om att han hade problem med några av övningarna. Det finns dock viss risk att jag förträngt eventuella problem, men om så är fallet kommer jag upptäcka det inom en ganska snar framtid.

Vad det gäller min egen insats är jag nöjd överlag. Det är bara att inse att jag aldrig kommer bli vigare än ett mindre kylskåp och så var det med det.
Tycker att jag har varit ganska tyst, har blivit tillsagd ett par gånger, och inte stört Ajax när han jobbar. Börjar få lite bättre grepp på min roll och hur jag ska agera tillsammans med Ajax, världens vackraste och underbaraste lilla hundkille!
 
 

Tillbaka
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03 01 04 Brandorama, Helsingborg

Fick en vägbeskrivning av Christel som sedan kompletterades av Nettans vision av en skylt där det stod Brandorama! Hittade fram direkt!

Ajax, som fyller 10 månader idag, fick inte vara med eftersom han skadat en bakklo och haltar. Man lär mycket av att se de andra träna, en del överraskar medan andra inte alls lever upp till den bild man har av dem.
Spännande dag men kallt!

Måste anmäla till lydnaden, hm, bör nog börja träna lite också.....
 
 

Tillbaka
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03 01 19 Rivningshus, Landskrona

Superb vägbeskrivning, hittade fram utan en enda felkörning!

Stort, halvrivet hus med massor av tomma, urblåsta lägenheter och mörka källarutrymmen. Idag var det skor som gällde. Ajax var verkligen ursnygg i sina svarta ”studs-skor” som satt på hela tiden.
Vi jobbade ihop med Eva –Kalas (flatte) och Margareta – Maya (rottis). Ajax fick börja med markeringsträning. Eva satte sig i ett litet utrymme bakom en skiva så att Ajax inte skulle kunna ta sig in till henne. Sen peppade hon honom och han skällde. Visserligen måste han börja med höga fyrfotahopp innan han kunde skälla med det kommer han nog sluta med när han fattar vad han ska göra. Sen övergick vi till hittaövningar och Ajax var taggad till tusen efter sitt långa, ofrivilliga, jullov. Jag placerade ut en figurant, hämtade Ajax och sen fick han söka i koppel då vi var ett par våningar upp och balkongräck saknades. Alla tre hittaövningar gjorde Ajax helt utan problem och han blev både stolt och glad när han hittade figuranterna.
Jag ville öka svårighetsgraden för min egen del så Eva placerade ut Margareta och jag fick ett område på tre lägenheter och ett trapphus att söka igenom. Eva gick bakom oss och Ajax gick in i trapphuset, vände och gick vidare in i första lägenheten, vände och drog in i den andra lägenheten. Raskt gick han rakt igenom lägenheten och in i ”vardagsrummet” och så ville han då ut på balkongen. I detta läge bromsade jag för inte placerar man väl en figurant på en balkong utan räcke!? Men Ajax stod kvar, tittade på mig och jag insåg att han borde veta bäst i detta läge. Han fick gå ut på balkongen och visst satt Margareta där! Av detta lärde jag mig att lita på min hund för han vet vad han håller på med. Eva och Margareta hade lyckats ”sätta mig på pottkanten” då de var säkra på att jag skulle tveka att gå ut på balkongen.

Resten av dagen tillbringade vi i källarmörkret. Ajax skötte sig bra, jobbade ihärdigt även när vittringen for omkring som osaliga andar. Första figgen satt bakom en pelare rakt in i ett mörkt rum. Det tog ett tag innan Ajax hittade figgen men det berodde mest på virrig vittring, mörkret i sig var inget problem.

Ajax har verkligen skött sig exemplariskt idag. Löst alla övningar på ett bra sätt och med stor arbetsglädje. Mörker var inget problem fastän vittringen yrde omkring. Guldstjärna till hunden som glatt sprang runt i sina nya skor, stolt som en tupp och helt oberörd.

I det stora hela skötte jag mig bra. Men jag måste, som vanligt, våga lite på Ajax som faktiskt vet vad han håller på med. Stolt är jag över min underbara hund som är så duktig och dessutom så gränslöst söt.
 
 

Tillbaka
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

03 01 26 Löddeköping
 
Trodde jag var vilse men det var jag inte. Hittade fram till rätt mack där alla samlades för att fortsätta i karavan till träningsområdet.

Ajax fick börja med en ”lägeskontroll” för att se så att vi är i fas med resten av gänget. Först fick vi gå upp i en svängd gallertrappa. Ajax klev på utan problem, stannade när jag bad honom och höll en lagom takt. Nästa övning var att leta upp en figurant som satt högst upp på ett ”berg” av träpallar. Inga problem att hitta figgen fast jag fick hjälpa honom med en putt i rumpan så att han kom upp på pallhögen. Han var nämligen lite för kort i rocken. Mörker var nästa utmaning. Jag skickade in honom i tre conteinrar som satt ihop som i ett T. Ajax travade in och fann fiugranten. Därefter placerades en öppen figurant ut och här yrade Ajax runt lite innan han begrep vad han skulle göra. När poletten trillade ner rusade han fram till figuranten och överöste denne med pussar.
Till sist fick vi visa hur vi tränat på skallmarkeringen. Vi är dock helt i början på den träningen så det tar ett tag innan vi kommer se resultat. Ajax klarade av ”kontrollen” med beröm godkänt!

Resten av dagen tillbringade Eva, Margareta, Peter och jag i ruinerna tillsammans med våra hundar. Till Ajax hade jag gömt två figuranter och han fick söka lös. Först hittade han Peter som hade en ganska lätt lega. Sen gick vi tillbaka och startade om från samma ställe. Eva satt i ett litet betongrum innanför en lucka och var inte helt lätt att hitta. När Ajax väl hittade henne föll det sig så att hon kunde locka honom att skälla.

Sist av allt tränade vi på skallmarkeringar. Än så länge fattar han inte varför han ska skälla men snart så......

Ajax har verkligen skött sig utmärkt idag. Inga olösliga problem har uppstått. Han är glad och gillar verkligen att jobba.

Själv är jag ganska nöjd med min egen insats idag. Har gjort mitt allra yttersta för att inte störa Ajax när han jobbar och jag har varit ganska tyst!
 

Tillbaka
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 02 02 Klåveröd
   
  Hittade mina träningsvänner vid Stenestadskyrka och i karavan for vi ut i skogen där resten av gänget väntade.

Vi delades upp i två grupper, jag och Ajax hamnade i markeringsgruppen som Monique hade hand om. Ajax hade inte så överdrivet stor lust att skälla idag. Mestadels ägnade han sig åt höga fyrfotahopp och pip-skall. Peter var lysande som figurant och fånade sig till max. Ajax var dock inte lika impad som jag var. Vi ändrade taktik och lät Ajax se när figuranten gick och gömde sig bakom ett träd. Glatt sprang han och letade upp figgen men själva skallen var inte mycket att hänga i julgranen.
Sista övningen var en dold figge som låg i en grop med en träskiva över sig. Det tog en stund innan Ajax fann figuranten men när han väl gjorde det krälade han in till Ros-Marie och pussade henne vilt och skoningslöst!

Efter pausen fick vår grupp gå en patrullstig med vindövningar. Ajax var helt fantastisk (vilket han ofta är) han vindar och när han är helt säker sätter han sig ner, jag släpper honom och han sticker iväg som en blixt och hittar naturligtvis sin figge. Den andra figgen fick han jobba lite för att finna då vittringen yrde runt över kullarna. Sista figgen skulle han ta i medvind och efter mina anvisningar. No problems, kvickt hittade han även denna figgen.

Ajax: Skallmarkering betyg 1
        Vindövningar betyg 5

Jag:  Betyg 4 rakt över.
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 02 08 – 09 Räddningsskolan Revinge + Perstorps AB Helgövning
   
  Denna helg missade Ajax och jag. Orsaken var att jag blivit kattbiten i handen och var inlagd på Halmstads lasarett!
   
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 02 23 Hörby brandstation
   
  Jag lyckades köra lite vilse fastän jag varit här tidigare, så typiskt mig. Trots allt var jag framme i tid.

Vi började med en stor gruppövning där vi tillsammans skulle ta oss igenom ruinerna och skicka hundarna genom rör i marken. Man skulle hålla reda på den som gick efter och hjälpas åt att få upp och ner hundarna för rasmassor, trappor och mörka hus. Ajax skötte sig mycket bra, tvekade inte för något och klev på med ett gott självförtroende.

Efter gruppövningen delades vi in i två grupper för att prova på de olika momenten som ingår i SBK 1:an. Ajax och jag började i Moniques grupp och vi skulle då visa att vi kunde gå fot . Det visade sig att jag gick fot väldigt fint medan Ajax mest yrade runt och fattade noll. Hm, mer träning krävs! Vindövning – vi gick rakt fram på en smal grusstig och det var två figuranter utplacerade. Som vanligt använde Ajax nosen föredömligt och satte sig ner när han hade ”fixerat” vittringen. Han tog även den andra figgen trots att den andra gruppen var i närheten och kunde störa koncentrationen. Sen var det dags för sök med lös hund där jag då skulle dirigera och leda söket. Ajax var strålande även i denna övning. Han lydde mina dirigeringar, han tvekade inte för miljön och han hittade sina figuranter. Eva fick honom till och med att skälla! Klart godkänd alltså!

Grupperna bytte plats och nu var första utmaningen en figge som låg gömd i en stängd conteiner. Ajax sniffade, i koppel, ett helt varv runt conteinern innan han försökte tag sig in genom dörren. Han provade att pressa in huvudet och sina smala framben men lyckades inte. Vi väntade på att han skulle bli så frustrerad att han började skälla..... vänta...... vänta........ vänta.....
Till slut fick Cecila öppna dörren och belöna. Detta gjorde vi om flera gånger och visst skällde han lite men han förstod inte vad det skulle vara bra för!
Nästa prov klarade vi bättre. Vi fick ett område med en massa bråte och mörka rum att söka igenom. Ajax travade in bland bråten och fann Cecilia bakom en söndrig buss och hon fick honom att skälla lite. I mörkret sprang han först förbi Eva, han kom ut på andra sidan ”huset”, sprang till mig och skickades in i mörkret igen. Nu fann han Eva!

I det stora hela är jag jättenöjd med Ajax insatser. Vi har ju precis börjat träna skallmarkeringar så det är ju inte så konstigt att han inte fattar nånting just nu.

Min insats var i stort sett okej idag fastän jag var ganska trött. Var nog tyst (kanske p.g.a tröttheten) och lät Ajax jobba självständigt men ändå efter mina direktiv.
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 03 02 Räddningsskolan Revinge – INTRÄDESPROV!
   
  Körde vilse två gånger. Glömde vart jag skulle! Fick leta upp listan, insåg att jag skulle till Revinge och kom fram i tid trots allt.

Ajax skulle göra sitt inträdesprov idag och jag var lite pirrig medans han verkade kolugn. När vi började blev även han lite spänd av förväntan. Flocken av folk var inte så intressant, han hade ju redan hälsat på alla. Han hälsade glatt på Cicci och gick med henne bort (han är oerhört söt på håll!), satte sig när hon sa till honom och följde snällt med tillbaka till mig. Hon fick känna igenom honom och kolla tänderna utan problem. Sen gick vi på ostadiga träpallar vilket Ajax klarade hur lätt som helst. Jag skulle lyfta ner honom och gjorde det som jag brukar – jag tog honom under armen och hoppade ner! Oljudet reagerade han lite på men inte mer än att han ”kollade läget” och så var det bra med det. Likadant var det med elden, snabb koll och så vidare till nästa utmaning: mörkret. Ajax gick rakt in i mörka tunneln, vände och kom tillbaka! Jag skickade in honom igen och då hittade han figgen som fick några välförtjänta blöta pussar.
Den långa gallertrappan var hur enkel som helst att forcera, upp och ner. Att gå förbi andra hundar gick också utan missöden. Ajax kollade in dem men hade inte tid att bry sig. Skotten reagerade han inte på och att vara bunden när jag gömde mig gick också bra – han la sig ner och var helt tyst. Leken med Cicci gick bra, han började leka direkt men var ändå lätt att bryta. Sen gömde sig Cicci och Ajax ”vindade” in henne, satte sig ner för att jag skulle begripa att han hade vittringen i nosen, jag släppte och han rusade iväg och hittade Cicci.

Vi blev godkända och fick jättebra omdömen!!

Margareta och Maya gjorde också inträdesprovet idag och klarade det med bravur.

På eftermiddagen hade vi ett litet prov för att se hur långt vi kommit med träningen inför SBK 1:an. Först var det fritt sök medan cementblandaren bullrade, elden flammade och det gick runt en hund med förare i området som ytterligare en störning.
Jag valde att börja i ena änden av området med vinden emot oss. Ajax var superlydig och jag hade inga problem med att dirigera honom. Han kollade upp ”störningshunden” lite snabbt för att sen fortsätta jobba. Den första figuranten låg i en djup håla med en träskiva över och vittringen drog ner i ett djurpt rum vilket ställde till det lite. Ajax jobbade som bara den, hade vittring men hittade inte figgen. Han gav inte upp och till slut fanna han sin figurant. Glad som få blev han men skällde det gjorde han minsann inte.
Nästa figurant var öppen och låg uppe på en stor pallhög. Snabbt satt vittringen i nosen och Ajax hittade figgen som fick massor av pussar men inget skall.
Nästa övning var mörka tunneln där Ajax hittade figgen men skällde gjorde han inte. Därefter var det koppelsök runt cementtornet. Ajax jobbade riktigt bra och hittade figgen i ett litet hål i väggen.
Skott under arbetet och under passivitet berörde honom inte det minsta. Enligt Monique är han klar för SBK 1:an om han bara klarar av lydnaden och lär sig skallmarkera.

Ajax har verkligen varit på topp hela dagen och skött sig utmärkt. Han tycker det är superkul att jobba och är otroligt fokuserad på sin uppgift. Han är helt enkelt jättebäst!

Är faktiskt riktigt nöjd med min egen insats. Känner mig mycket säkrare och litar på att Ajax gör det han ska. Är tyst och peppar bara när det behövs.
Guldstjärnorna bara haglar över oss idag!!!!
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 03 09 Consilium
   
  Superbra vägbeskrivning! Det var inte den som gjorde att jag i dimman körde av fel avfart från motorvägen och fick ringa Nettan för att få lite vägledning. Var dock framme i tid!

Ajax och jag var först placerade i taktikgruppen men förflyttades till markeringsgruppen vilket jag var väldigt nöjd med. Peter och jag började jobba tillsammans eftersom bägge våra hundar är, eller ska bli skallmarkörer. Till en början lekte Peter lite med Ajax och gick sedan bort en bit och jag sa sök. Varför? undrade Ajax som ju såg Peter hela tiden. Taktikbyte – Peter lekte med Ajax och gick sen bort och gömde sig bakom en tjock cementstolpe. Nu tyckte Ajax att det var lönt att söka och Peter jobbade så bra att Ajax skällde. Vi körde detta flera gånger i rad, sen tog vi Peters hund flera gånger och sen Ajax igen. Vår tanke var att våra hundar till slut skulle begripa vad vi förväntade oss av dem.
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 04 06 Löddeköping
   
  Plätt-lätt att hitta till samlingsplatsen, en bensinmack vid Center Syd. Var framme i mycket god tid för jag trodde att det skulle ta längre tid att köra. Hann rasta hundarna en stund innan de andra kom.

Vidrigt Skåne-väder=iskall äckelblåst! Hu, vad kallt det var. Blåste ur hjärnan så att det var nästan tomt på loftet. Idag skulle vi testa hundarna lite, kolla om de stod pall trots tuffa omständigheter.
Min grupp började i ruinerna med tre figuranter utplacerade och föraren visste inte var de låg. Ajax och min plan var att börja ganska långt ifrån ruinerna då vittringen borde fara långt i den starka blåsten. Ajax lyckades få alla tre figgar i nosen på en gång vilket gjorde honom lite förbryllad, var skulle han börja!? Vi närmade oss ruinerna och jag skickade honom, han fick tak-figgen först men på väg dit fick han vittring av Eva som låg ganska långt in i ett cementrör. Spänningen var hög skulle han skallmarkera eller inte!? Vov! VOV!! Visst gjorde han det! Först hade Eva fått en snabb puss men sen satte han sig ner och skällde. Älskade lilla hund så duktig du är!! En av tre figuranter var räddade.
Vi började om ute på gräsmattan framför ruinerna, Ajax fick vittring och fick lov att söka. Jag klättrade upp på ruinen för att ha lite koll, fast jag såg inte Ajax som var inne i ”betong-husen”. Om jag minns rätt så tog det ett tag innan han hittade nästa figge. Han kom tillbaka till mig ett par gånger och såg frågande ut. Jag klappade om honom och skickade ut igen. När han väl hittade figge nr 2 inne i ”betong-huset”skällde han så jag hittade dit. Duktig vovve!
Den sista figgen var klurig, den var gömd i ett cementrör på taket av ”betong-husen”. Vi tog oss ut på gräsmattan igen och började om. Ajax gav sig i kast med sökandet men det var inte enkelt. Ett par gånger kom han in till mig för att kolla läget. Till sist begrep han att figgen var på taket men att han inte kunde ta sig dit. Vi väntade och hoppades att han skulle skälla men det gjorde han inte. När Ajax tittade och nosade upp mot taket visade sig Christel – timingen var perfekt!
Trots de tuffa omständigheterna, blåsten och en matte utan hjärna, så jobbade han på bra tycker jag. Han gav inte upp utan ville verkligen finna figgarna.

På eftermiddagen bytte vi plats och hade nu en massa skrotbilar att jobba med. Koppelsök gällde och min plan var att söka av en bil i taget. Detta var svårt kan jag lova. Ajax kändes lite avslagen och osäker vilket även jag var. Han såg att Eva satt i bilen men gjorde ingen ansats till markering. Vi bytte bil, i den satt Caroline, och till sist markerade han henne. Tillbaka till första bilen, Eva hade öppnat bildörren lite och då försökte han ta sig in till henne. När det inte lyckades satte han sig ner och skällde!
Den sista figgen, som också låg i en bil, hoppade Ajax först in till, kom sen ut och jag tror, men jag är inte helt säker, att han skällde. Minnet är ganska kort för tillfället tyvärr.

Ajax jobbade bra, skallmarkerade bra, det verkar som om det börjar befästas nu. Stundtals var han lite undrande och osäker men jag tror att det berodde på mig, att jag inte var i toppform och agerade inte som jag brukar. Vi måste träna mer på figgar gömda i bilar och koppelsök för det är svårt.

Min egen insats var verkligen urusel idag. Hade ingen ork alls, kom inte ihåg vad jag skulle göra och uppträdde som en zombie. Inte undra på att Ajax blev osäker! Idag såg man verkligen att vi är ett ekipage och hur viktigt det är att vi bägge mår bra för att det ska fungera optimalt. Vi gjorde vad vi skulle idag, vi hittade alla figgar men kvalitén på vår insats var låg. Vi smälter detta och så tar vi nya tag nästa träning.
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 04 13 Räddningsskolan Revinge
   
  Körde rätt på en gång trots tät dimma. Solen segrade dock och vi fick en varm och skön träningsdag.

Vi var bara fem ekipge så vi kunde ta det lugnt och låta hundarna få den tid de behövde.
Först tränade vi markeringar. Ajax skötte sig exemplariskt! Han rusade efter figuranten och satte sig sedan ner och skällde riktigt rejält och ihärdigt.
Nästa anhalt var kulisshuset där vi skulle dirigera hundarna att söka igenom rum efter rum i en bestämd ordning. I sista rummet fanns en figge gömd i en håla under golvet med en lucka över. Ajax lyssnade uppmärksamt på mina dirigeringar och han sökte igenom rum efter rum. När vi kom till det sista rummet begrep han kvickt att någon fanns där men vittringen steg upp mot en vägg vilket försvårade det hela något. Han kom ut till mig två gånger, fick beröm och skickades in igen. Viljan att söka var på topp och ganska snart förstod han att figgen fanns under träluckan. Först började han gräva med framtassarna men resultat uteblev viket gjorde honom lite konfunderad. I detta skede stannade han upp, poletten trillade ner och han satte sig och skällde! Vilket guld-kille!
Efter fikapausen gav vi oss i kast med det gröna plåthuset för att träna i mörker. Ajax fick ha på sig sina skor för att han skulle vänja sig att jobba med dem på. Första figgen satt längst upp i en mörk korridor som lutade uppåt och hade gallergolv. Jag skickade upp Ajax som i sakta mak tassade uppför korridoren. När han var nästa framme hos figgen vände han och kom tillbaka till mig. Jag skickade iväg honom igen och han hittade figgen, satte sig ner och skällde!
Näst sökövning var lite klurig. Vi satte en figge i ett mörkt litet rum som hörde ihop med ett annat rum. Ajax travade glatt in i mörkret, sökte av, hittade figgen och satte sig och skällde. Bra jobbat. Sen flyttade vi ut figgen till det första rummet för att förvilla lite. Ajax gick direkt dit han fann den första figgen, han sökte en stund innan han kom ut i det första rummet igen. Ganska snabbt hittade han figgen, han nosade och så vände han om och gick. I detta läge undrade jag om han hade fått hjärnsläpp och tyckte att han redan hittat samma figge nyss. Fel fick jag! Den kloka hunden skulle bara kliva över lite bråte så att han kunde stå ordentligt när han skällde!! Efter några skall klev han över bråten igen och satte sig lite närmare figge och skällde! Duktig hund kan man lugnt säga.
Vi förflyttade oss till ett nytt område – en öppen asfaltsplan med ett ”skeletthus” på mitten. ”Huset” var bara en stomme på två våningar, inga väggar men ett tak. Figgen placerades på ”2:a våningen” i en stor trälåda. Ajax jobbade på jättebra. Han sprang fram och skällde en gång på Åsa som stod vid sidan av. Han fick figgen i nosen flera gånger men fick gå bort en bit för att få ny vittring. Trött blev han och han kom in till mig ett par gånger – blev omklappad, uppmuntrad och utskickad igen. Förhoppningen var att han skulle skälla vilket han inte gjorde. Ett gläfs var allt vi fick höra, han fick godis och leksak av Eva som vi tvingat ner i lådan.
Dagen avslutades med lite snack i solen på gräsmattan. Alla var vi trötta men mycket nöjda och belåtna med dagens övningar och resultat.

Ajax har, som vanligt, gjort sitt bästa och skött sig väldigt bra. Han är uthållig, vill lösa och löser olika problem. Klarar av att skallmarkera öppna figuranter i ljus och mörker. Han markerade även den dolda, djupa men inte den höga, dolda. Skorna bekymrade honom inte det minsta. Han klär dessutom jättebra i dojjorna och är hur söt som helst i dem.

Jag är jättenöjd med min egen insats. Känner mig mycket säkrare i min roll som förare vilket leder till att Ajax känner sig trygg och jobbar bra och självständigt. Jag har varit tyst när jag skulle vara det och berömt och stöttat på rätt sätt och ställe. En kanonbra träningsdag!

 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 08 30 Sommarstugetomt, Stavershult
   
  Roade mig med lite träning på egen hand då jag inte vill lämna Filippa och valparna någon längre stund så här i början. Jag lånade in min nästansysters fyra barn, de var väldigt positivt inställda till att agera figuranter och Tim, 9 år, hade klätt sig helt i svart för att han skulle synas mindre.
Att hitta till grannens sommarstuga klarade jag av på ett kick, kom inte vilse en enda gång!

Tanken med dagens träning var att öva markeringar samt höga figuranter som vi har haft lite svårt för tidigare. Vi började med att barnen, en och en, fick leka med Ajax för att sen gå och gömma sig bakom ett träd. Jag släppte Ajax som glatt sprang och sökte upp barnet och sen skällde han. Lite okoncentrerad var han till en början men det kan ju beror på att det var ovant att träna i sin egen skog på ”sina” egna barn. Skallmarkeringarna var helt godkända.

Figuranterna placerades ut, Joanna, 11 år, fick klättra upp på taket till en conteiner, Jennifer, 13 år, fick sätta sig på ett uthustak, Tim gömdes under bordet på altanen och Dennis, 6 år, lyfte jag upp i ett träd där han fick sitta i en klyka. (Han mamma hade frågat om han verkligen hade kunnat sitta helt still och då hade han svarat: -Jag satt stilla hela tiden för det var omöjligt att röra sig för jag satt fast!)
Jag hämtade Ajax, gjorde iordning honom och sen skickade jag iväg honom. Han sprang direkt fram till Dennis i trädet, skällde två gånger och traskade sedan därifrån! Han snosade runt lite, åt några kaninpluttar och fortsatte sedan att arbeta. Han vindade in Tim och sprang dit, satte sig bredvid bordet och skällde. Duktig hund. Tim gav honom godis och sen gosade de lite innan vi fortsatte. Jag började om från början, släppte Ajax och han sprang fram till conteinern, sprang runt den, nosade runt den, ställde sig på bakbenen och sniffade upp i luften, satte sig sedan och skällde samtidigt som han tittade upp mot conteinerns tak. Joanna röstbelönade och kom sen ner och gosade med Ajax som var glad som en lärka över att ha funnit ännu ett borttappat barn. Sen fortsatte jag från conteinern och sökte av framsidan av huset och gick sen vidare mot uthuset. Ajax sprang runt uthuset, hoppade upp på muren bakom uthuset, tittade upp mot taket och sniffade, tog en runda ut mot vägen, vände när vittringen försvann, sprang bakom muren, hoppade upp på muren och skallade upp mot taket. Jennifer berömde med rösten och kom sen ner och så fick Ajax godis och gos. Under tiden hade Dennis suttit i trädet och haft tråkigt. Vi började från uthuset, jag skickade Ajax som sprang fram till Dennis, skällde två gånger och gick sen därifrån. Nu blev jag lite arg på honom för jag tyckte att han var slarvig och lat så jag kallade in honom och skickade på honom igen. Sa till Dennis att berömma Ajax när han skällde. Denna gång stannade Ajax kvar hos Dennis och han fick sin belöning.
Han brukar inte gå ifrån en figurant så jag blev lite konfunderad över detta beteende. Vi plockade ner Dennis från trädet och så fick Joanna klättra upp istället. Skickade på Ajax som nu skärpte sig och markerade ordentligt.
För att avsluta på ett positivt och lätt sätt fick Joanna gömma sig bakom ett stort träd och sen skickade jag Ajax som hittade henne plätt-lätt, skallade och fick sin belöning.

Ajax var lite okoncentrerad i mellanåt. Han åt lite kaninpluttar och yrde lite. Sen jobbade han väldigt fokuserat när han hade Joanna och Jennifer i nosen, var ihärdig och tänkte ordentligt och markerade bra. Han löste svårigheterna, de höga figgarna, jättebra. Han är en underbart tapper liten hund som är klok som en bok, för det mesta.

Är nöjd med min egen insats. Mitt beslut att skicka på honom igen och igen när han inte markerade Dennis fungerade för han rättade sig och markerade ordentligt. Tog tag i honom och talade om att det är förbjudet att äta kaninpluttar under arbetstid och det tog han, vilket betyder att jag gjorde det på rätt sätt och i rätt ögonblick. Bra jobbat!
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 08 31 Hos Ericsons, Stavershult
   
  Gick upp till min min nästan-mamma och pappas gård där jag hade stämt träff med min nästan-systers barn. Idag kom bara tjejerna för killarna lekte med lego vilket väl får anses som lite viktigare än min räddninsträning! Regnet öste ner men man ska väl kunna hitta nödställda även när solen inte skiner så vi bestämde oss för att träna.

Först så fick Jennifer leka lite med Ajax och sen gömma sig inne i spånhuset. Jag släppte Ajax som kvickt sökte upp Jennifer och skallmarkerade perfekt. Därefter placerade jag Joanna inne på logen bakom stängda portar och Jennifer i ett hörn i traktorgaraget.
Började med koppelsök längsmed stallväggen och mot logen, Ajax fick vittring av Joanna och nosade ivrigt vid porten, släppte och gick vidare en bit men han vände och nosade ännu intensivare vid porten. Han funderade en stund innan han satte sig ner och skällde. Jag öppnade porten och Ajax hälsade snabbt på Joanna för att sedan vilja vidare upp på höskullen för att jaga katterna och mössen.
Vi fortsatte mot traktorgaraget, jag släppte Ajax lös och han sprang in i garaget, kom ut igen, sprang upp i skogen och kissade, in i garaget igen, kom ut, då samlade jag upp honom, berömde och skickade på honom igen. Han for in i garaget igen, det lät jättemycket när regnet slog i plåttaket men han fann Jennifer och for upp i hennes knä och pussade henne. I detta läge var hon jätteduktig för hon rörde inte en fena, Ajax kom då på att han inte skulle hångla utan markera så han hoppade ner och satte sig framför Jennifer och skällde. Då fick han sin belöning godis och gos.
Placerade ut tjejerna igen, Jennifer (den stackarn) fick krypa in under gästboden medan Joanna fick sitta innaför dörrarna till höskullen. Jag hämtade Ajax som fick söka lös över området, han fann Jennifer jättefort, for in till henne under boden, skällde en gång och roade sig sen med att äta kaninpluttar! Jag kallade ut honom och skickade om honom. Samma sak, han hälsade snabbt på Jennifer för att sedan söka efter fler kaninpluttar! Kallade ut honom igen, kopplade honom och sen fick det bli koppelsök istället. Nu markerade han Jennifer jättebra, skällde ordentligt och ihärdigt.
Dags för sista figuranten. Ajax sökte ivrigt och kom snabbt rätt, stod nedanför dörrarna (som är ca 1 meter ovan mark) till höskullen och nosade, sen vände han och travade mot fårhagen. Jag kallade in honom och skickade honom igen. Han travade till höskulledörrarna igen, vände till vänster och satte sig i gräset för att bajsa! Om från början igen, han stod länge vid dörrarna men markerade inte så jag kallade in honom och bad Jennifer öppna dörrarna någon centimeter. Skickad på Ajax igen som denna gång sökte upp Joanna och ställde sig nedanför dörrarna och markerade. Godis och gos blev belöningen för detta arbete.

Ajax var, även idag, lite okoncentrerad stundtals. Mycket kaningpluttar som distraherar honom och sen är det nog lite märkligt att söka på hemmaplan bland får och hästar. Nyttigt dock med alla ”störningar”. Var duktigt som jobbade på i regnet och som markerade bra, även om han fick lite hjälp vid två tillfällen.

Det är nyttigt att träna på egen hand för då tvingas man att finna lösningar på problemen som uppstår. Att ta honom i koppel när han bara struntade i Jennifer fungerade bra för då skärpte han till sig och markerade bra. När han hade jobbat en bra stund för att finna Joanna bakom höskulle dörrarna valde jag att öppna dem lite för att få honom att markera. Detta fungerade så jag tycker att lösningen blev bra. Är nöjd med mig själv, tycker jag kunde lösa de knepigheter som uppstod på ett bra sätt som ledde till att Ajax gjorde det han skulle göra – markerade.

 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 08 24 Entek kontor, Helsingborg
   
  Var bara lite vilse, blev upplockad av Åsa och Eva som trodde vi skulle vara på Rudan så dit körde vi. Där stod några och väntade på Lotta som skulle visa vägen till rätt ställe. Lotta var dock försenad då Åsa och Eva tog täten och vi hamnade rätt så småningom.

Vi delades in i två grupper, min grupp började inomhus tillsammans med Monique. Markeringsövningar och lyft av hundar var dagens utmaningar. Caroline, Peter och jag jobbade ihop och Ajax fick börja. Hans skallmarkeringar var jättebra, han satte sig ner och skällde ordentligt. Öppna och dolda figuranter är inget problem däremot ställer höga figuranter till det för den lilla hunden. En ”halvhög” öppen klarade han av bra att markera.
Därefter hade vi en hög figge som var halvdold i ett utrymme där vittringen tydligen slog ner på den motsatta väggen. Ajax letade en stund innan han satte sig ner och skallade mot fel vägg. Han hade sniffat upp mot rätt ställe tidigare men den virriga vittringen krånglade till det för honom. När han skallade rörde sig Caroline, som var figge, för att se var Ajax var och då fick han syn på henne och markerade. Det var lite synd att hon rörde sig just i det ögonblicket för Ajax hade behövt få ”tänka” och jobba lite till för att lösa problemet.
Att lyfta Ajax är viktmässigt inga problem men han gillar att pussas så man får säga åt honom att sluta för annars kan man få en riktig tungkyss. Han finner sig i att vem som helst kånkar runt på honom.
När vi var klara inomhus förflyttade vi oss ut till Cicci som höll till på en uppsamlingsplats för kommunens alla ”bra att ha” grejer. Även här skulle markeringarna testas på öppna, dolda och höga figuranter.
Ajax var duktig och följde mina dirigeringar jättebra. Den första, öppna figuranten fick sig en rejäl puss innan han besinnade sig och började skalla. Den dolda figuranten satt i en plåtlåda som var lite öppen i botten och toppen. Inga problem för Ajax, han hittade figgen kvickt och kollade om han kunde ta sig in på något sätt. När han inte kunde det satte han sig ner och skällde.
Den sista och svåraste figgen låg uppe på en hög byggställning som stod intill en plåtvägg. Vittringen for ut från väggen och irrade omkring i området framför ställningen. Ajax jobbade verkligen ihärdigt, han sökte av området flera gånger och var inunder figgen ett par gånger. Men hur han än jobbade kunde han inte få ihop vittringen med figuranten. Till sist tog energin slut, han gav inte upp men gick och ställde sig i skuggan för att svalka sig lite och fundera en stund.
Jag provade att skicka honom från olika håll men han hamnade i allafall ute i området där vittringen tydligen yrde runt. Figuranten plockades ner en våning men då var Ajax så trött att han inte orkade tänka längre. Till sist lyfte jag upp honom till Peter som var figurant. Puss och kramkalas utbröt.

Trots att han inte löste den höga figgen jobbade han med glädje och ett stort engagemang under hela dagen. Markeringarna var bra och lyften helt problemfria. Han gillar inte att misslyckas utan vill verkligen hitta sin figurant. Att se honom jobba med en sån glädje värmer mitt hjärta. Underbara lilla hund som dessutom är så gränslöst söt!

Jag börjar hitta min roll som förare åt Ajax. Använder rösten sparsamt, peppar och uppmuntrar när det behövs och njuter av att se honom jobba! Är helt nöjd med min insats idag.
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 09 04 Listorp, Ödåkra.
   
  Superbra vägbeskrivning levererad per telefon av Monique. Hittade fram direkt och kom i tid!

Vi började med att rasera en massa träpallar och bygga ett ostadigt berg som ledde fram till ett skjul där det skulle ligga en figurant under några pallar, en djup, dold figge.

Två grupper delades vi in i och Ajax och jag hamnade under Moniqus ledning. Den första figuranten fick krypa ner i en brunn med ett lock som bara var på glänt någon centimeter. Jag skickade Ajax som sprang fram till brunnen, nosade lite, drog iväg en vända så att jag fick kalla tillbaka honom, nosade lite mer på brunnen, balanserade på de vingliga träpallarna som låg framför brunnne. Sen var han iväg en runda till, tog in honom och skickade på honom på nytt. Nu blev han kvar vid brunnen, skällde ett par gånger, fick belöning av figuranten och jag gick fram. Monique tyckte att jag hade för bråttom fram så vi fick göra om alltihopa en gång till. Denna gång blev han kvar vid brunnen och skällde medan jag höll mig i skinnet och stod kvar där jag stod. När han markerat ordentligt och fått belöning av figuranten gick jag fram och anslöt mig till gruppen.

Det hade blivit ganska mörk när vi skulle ge oss på den stora ostadiga pallhögen. Eva, som figgade, busade och lekte med Ajax en stund innan han fick se henne gå iväg mot pallhögen med hans leksak. Jag och Ajax ställde oss bakom en massa betongblock och väntade tills Eva var på plats under pallarna. Skickade Ajax som sprang fram till pallhögen, tog en vända ut mot ett fält, vände och kom in till pallhögen igen. Efter att ha försökt och misslyckats komma upp på pallhögen där det var väldigt högt vände han och hittade en lämligare väg upp. Han klättrade upp på de vingliga pallarna, brydde sig inte om att underlaget var ostadigt utan tog sig fram med bra fart. När han kom in i skjulet ställde han sig på en träskiva som nästan välte så han backade, begrep att figgen fanns under honom, stod länge och nosade, viftade på svansen och tänkte så det knakade. Det tog ett tag, kändes som en evighet, innan han äntligen började skälla! Eva belönade honom med godis och han blev sååååå lycklig.

Ajax skötte sig jättebra. Han fick inte riktigt ihop figuranten i brunne med vittringen och då drog han iväg och yrade en stund för att försöka få pusselbitarna att falla på plats. När han väl gick ihop allt markerade han brunnsfiggen mycket bra. Han var otroligt bra på den vingliga pallhögen. Helt oberörd av underlaget och mörkret. Han stod kvar vid figgen tills han hade funderat klart och kommit fram till att det enda rätta var att skallmarkera. Duktiga lilla hund om gör matte så stolt hela tiden.

Jag var väl lite snabb fram till brunnen första gången Ajax markerade. Det blev bättre när vi gjorde om det och jag behärskade mig lite. Vid pallarna stod jag bara still och la mig inte i utan lät honom arbeta självständigt och få den tid han behövde för att lösa problemet. Hm, jag tycker nog att jag skötte mig bra idag och hoppas att Ajax håller med.
 
 

Tillbaka

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

  03 09 06 Brandorama, Helsingborg.
   
  Hittade fram direkt. Skam vore det väl annars då det är andra gången vi håller till på Brandorama.
När alla var på plats visade det sig att alla brandmän var iväg och spelade fotboll så vi kom inte in på området! Istället for vi iväg en bit till ett naturreservat där vi tog en uppfriskande morgon promenad i flock. När klockan var 10 återvände vi till Brandorama och blev insläppta.

Snabb gruppindelning, jag och Ajax hamnade i innegruppen som Cicci basade över. Vi började med gå in i en lutande conteiner där vi skulle ta oss upp till övreplan. Maya och Margareta tog täten, jag fick ge Maya en hjälpande hand i ändan men sen kom vi upp allihopa. Sen skulle vi då gå över gallergolvet fram till labyrinten som skulle forseras med hundarna. I labyrinten ska man lyfta upp och ner hunden, man ska krypa över en vippbräda och över ett hinder för att slutligen ta sig ner med hunden igen och ut ur labyrinten. Vi klarade den utan några problem, Ajax är ju så liten och lätt att lyfta upp och ner.
Nästa figurant skulle ligga i en ränna i golvet med galler över sig, jag hoppade käckt ner och la mig men när Cicci skulle lägga på gallret fick jag panik. Stopp och belägg, jag klarade inte av att ligga instängd i den trånga rännan trots att det var ljust och luftigt. Hm, ja någon gång måste man väl stöta på patrull. Margareta fick snällt krypa ner i stället och hon tyckte inte det var obehagligt eller läskigt alls! Ajax fick vittring snabbt men nosade mot conteinern som stod intill rännan i golvet. Efter en kort stund fick han korn på figgen och ställde sig och tryckte nosen mot gallret och viftade intensivt på svansen och hela sin lilla kropp. Sen skällde han ordentligt och fick sin belöning.
Nästa figurant satt i en mörk conteiner som satt ihop med en annan conteiner via en gång. Ajax började med att nosa runt i den första conteinern vände och sprang ut, drog ett varv och kom sen när jag kallade. Började om, samlade ihop honom och skickade honom igen. Då fick han vittring och travade iväg genom den mörka tunneln till den andra conteinern där han fann figgen.

Halvtid, fika och sen fortsatte vi med Monique utomhus i solskenet. Ajax fick börja och vi skulle dels träna markeringar och även se om de klarade av skott utan att påverkas negativt. Jag har en plan över hur området ska sökas av och jag släpper Ajax och skickar iväg honom, när han följer mina direktiv och ger sig av åt rätt håll ser jag att han får en figge i nosen. Då jag vill att han ska följa mig låter jag honom inte dra på figgen utan har den i minnet, först går vi runt en conteiner och kollar även av den inuti, den var tom. Därefter går vi förbi conteinern mot de rasade ”betonhusen” där Ajax fick den första vittringen. Han sticker snabbt in i ”husen” och hittar sin figge som han markerar jättebra, skäller ordentligt och intensivt.
Fortsätter tillbaka förbi conteiner för att ta oss runt en kulle och fortsätta mot några bilvrak. På väg dit skjuter Monique och Ajax kollar till men avbryter inte utan jobbar vidare och springer mot bilvraken där han hittar Maggie, han skuttar upp i hennes famn och sen, om jag minns rätt, så hoppar han ut och markerar.
Sen söker vi av kullen, där går han runt och nosar så Monique säger åt mig att jag vet hur säker och tydlig han är när han har vittringen så jag behöver ”minsann inte går runt och såsa på kullen”. Vi kliver ner och fortsätter förbi ett par skjul och en hel massa högar med gatusten eller såna där små stenar som man lägger på uteplatser. Där hittar Ajax en figge, han skäller en gång och sen strosar han iväg mot en liten skogsdunge. Så oförskämt! Nu blir jag lite, ganska mycket, arg på honom för han är så nonchalant och faktiskt lite lat. Jag springer runt dungen, tanken är att ta tag i honom på andra sidan och förklara att jag inte tålererar en sån taskig inställning till sitt arbete. Ajax känner dock mig väldigt väl och förstår att ”nu är matte inte glad” så han återvänder till figuranten och markerar som han ska.
Ytterligare en lätt och öppen figurant placeras ut och jag skickar Ajax som nu vet att jag kräver att han ska jobba ordentligt och leka på sin fritid och inte på arbetstid. Utan tvekan markerar han figuranten ordentligt och enligt regelboken. Puss på lilla hunden så duktig han är.
Sen får han vila i bilen en stund medan de två andra vovvarna får jobba. När de är klara får Ajax en omgång till. Denna gång är det tre figuranter, ganska ”lätta”, som placeras ut och nu har vi bestämt att lata Ajax ska skälla minst 20 gånger innan han belönas. Tanken är att han ska skärpa till sig och göra sitt jobb ordentligt utan att slarva. Det fungerade som vi tänkt, han skäller ordentligt, intensivt och många gånger. Han kan den lilla hunden!

Ajax har varit otroligt duktig hela dagen. Klarar en massa svåra figuranter. Markerat bra, med vissa undantag som vi rättade till. Var inte skottberörd utan jobbad vidare utan uppehåll. Han höll hela dagen, tröttande inte på slutet utan orkade både fysiskt och mentalt. Tidigare har han ibland sackat på eftermiddagen, kroppen orkar men den lilla hjärnan har blivit ganska trött. Han är en fantastisk liten kille som verkligen gillar att jobba och kanske är det så att han behöver lite större krav på sig för att tycka att det är ”svårt nog”. Vi började ju träna när han var 6 månader och vi har ju gått försiktigt fram men nu får nog både jag och mina instruktörer inse att den lilla hunden är stor, trots att han är liten till sin storlek och så väldigt söt!, och att vi kan ställa lite större krav på honom. Han rättade sig ju jättebra när han fick göra om markeringarna på slutet så det fungerade att öka kraven på honom.

Själv är jag nöjd med min insats, känner att jag blir mer avslappnad nu när Ajax lyder bättre och följer mina instruktioner som han ska. Han har egentligen alltid varit väldigt lydig men det ligger honom i fatet att hans mor har så kort tålamod. När man tränar henne kan hon när som helst ge sig av och jaga lite på egen hand, ta sig ett bad om det finns något vatten i närheten eller bara dra till närmsta hus och kolla vad som vankas till middag! Jag har alltid fått ”vara beredd” när jag har jobbat med Filippa och det har hängt kvar när jag jobbat med Ajax men nu börjar det släppa vilket leder till att vårt samarbete bara blir bättre och bättre.

 
 

Tillbaka